Jag och Ingrid från Golden Age Models, hennes premiär som modell för Beyond Retro som 70-åringJag har återigen bytt värderingar! För fyra år sedan tyckte jag att det var helt ok att sätta botox i min panna, för alla gjorde ju det. För tre år sedan bytte jag helt fot och sen dess är jag helt emot. Jag är inte ens längre att "var och en får göra som hen vill", nu tycker jag att den föryngrande idealet är rent av skadligt. Inte bara för äldre utan för yngre och hela mänskligheten. Vi får en så skev syn på oss och andra och vi är så fixerade vid vår yta, att se unga ut. Vi får se vilka hälsokonsekvenser alla ingrepp ger om några år.Nåväl, mode. Jag är ingen riktig fashionista, men jag vet vad jag gillar. Jag har aldrig varit "dyr" eller rik i min smak, främst pga att jag är uppvuxen fattigt och mina pengar går till att försörja mig och barnen. Inget överflöd att spendera helt enkelt. Men emellanåt har jag köpt något dyrt som jag gillar, som min Pradajacka från 1999 eller min svarta fårskinnspäls från 2008 eller mina skidkläder från Goldwin. Japp, åker jag skidor så gör jag det i en 15 år gammal outfit! Detta drag jag har, till att behålla favoriter och köpa jeans och tröjor och klänningar på Zara eller H&M har nästan varit som att köpa mjölk. Jag har låtit mina snabba köp hos de stora kedjorna vara mitt sätt att vara modern och inne. Och jag ser hur denna konsumtion har gått hand i hand med mitt dåliga pysukiska mående. Jackie kallar det för "Retail shopping therapy" och jag tror att vi är många som har ägnat oss åt det. Göra utsidan lite nyare och täcka över känslorna.Nog nu. Tack vare min medverkan i Slow Fashion Week har jag insett att mammas gamla plagg är de mest hållbara. Jag bär dem alltid med stolthet och jag kan säkert få fram femton olika outfits genom att kombinera hennes plagg fast de kanske bara är 6-7 stycken. Älskar mammas syn på mode, hon köpte aldrig nytt, sydde och stickade. När jag var ung skämdes jag för min mamma, just för att hon aldrig bar smink eller modeplagg. Idag är skammen bytt mot stolthet. Och vi blir mer och mer lika men det tog mig några år. Fast kanske var det nu min mor vaknade, ehnnes egen aktivism. Hon var med och startade miljöpartiet när hon var 48, arbetade med bostadslösa män när hon var 55 och startade eget bokförlag som hon döpte till Ekomedium när hon var 60. Hållbara mamma.Och jag startade egen Second hand shop för en månad sedan och imorgon går jag och 10 andra modeller från Golden Age Models modevisning på Slow Fashion Week. Hållbart mode. Second hand, zero waste. Idag känner jag mig lika stark i min position att inte köpa nya plagg mer, som jag är motståndare till kosmetiska ingrepp och fillers. Ohållbart är ohållbart, oavsett vad pengarna vill få oss att tro. För det är det som driver bägge dessa industier, skönhetsindustrin och modeindustrin, pengarna. Kapitalismen. Girigheten. Alice Bah och min vän och kollega Anna Sofia, Anna Sofia bär min sons examensprojekt på modegymnasiet, snacka hållbart!Kom ned till Sergelgatan 14 och träffa oss. Imorgon kl 10 har jag förmånen att moderera ett samtal om just hållbarhet och klimatet i mode- och skönhetsindustrin. Och 16.30 modevisning! Och känn på den mjuka, varma stämningen. En mer kvinnlig stämning, utan vassa armbågar och en känsla av gemenskap, av att alla som är där bidrar till en förändring.Hållbarhet. Hållbart. Om något skadar dig, mig, andra, djur och natur så är det ohållbart. Och vi behöver alla våra pengar till mat och hyra och sånt som på djupet gör oss lyckliga. Vi behöver inte den quickfix som en ny tröja som tillverkats i Bangladesh ger oss. Hon, för oftast är det hon, som har sytt den på sin symaskin får inte ens en krona betalt. Tänk på det nästa gång ångesten kickar in. Gå ut och spring. Eller ring en vän.Kram!Shama
