Med boken Kantstött och Väldigt Värdefull i bagaget sitter jag på färjan på väg till Gotland och Almedalen för att föreläsa och jag är alldeles full av tvivel. Varför är jag på väg hit? Varför tackade jag ja? Vad har jag att tillföra i detta sammanhang? Ja, ni hör, idag är en dag då jag inte är på topp, då självkänslan är låg och jag känner mig otrygg. Och kanske just därför är jag på väg. För att visa att det går att göra, skapa, finnas, leva och vara deprimerad emellanåt. Att det inte bara är alla lyckliga, framgångsrika människor som har rätt att synas och finnas, och att den här versionen av mig också är viktig att visa. Jag har skrivit ett tal, inte skapat en presentation. Inte varit full av idéer och kreativitet den senaste veckan utan trött i efterdyningarna av en massa jobb och födelsedagsfirande. Jag får ofta en low efter en massa aktivitet och roligheter. Så ni får ta mig som jag är, alla ni som är på plats imorgon och vill lyssna. Jag kommer inte att förställa mig. Och vem vet, imorgon kanske är en bra dag igen och ni får en solskens-Shama. Vi vet inte. Vad vi vet är att det blir som det blir.Kram!Shama
