Jag har arbetat aktivt med både min fysiska och min psykiska hälsa i drygt sju år, och det jag kan konstatera är att de hänger ihop. Äter jag skräp mår jag skräp, äter jag bra mår jag bättre. En frisk själ i en frisk kropp.Sen jag fick mitt andra barn har jag dock kämpat mycket med min mage, att hålla magen igång, att inte ha ont, att inte vara full av gaser. Veckan innan mens blev det alltid värre i "vanliga" magen och jag förstod att hormonerna på något sätt påverkade hela mig. Nu vet jag att ALLT påverkar hela mig.Får jag ett sår på foten, jobbar hela kroppens immunförsvar med att reparera. Får jag urinvägsinfektion så sker det inte bara i mina urinvägar. Är jag deprimerad så händer det inte enbart i min hjärna. Uttrycket en frisk kropp i en frisk själ stämmer så bra.Sedan januari 2022 har jag satt mig själv på en ketodiet. Innan dess var jag gravt fruktberoende, alltså på riktigt, en fruktoholic! Min frukost bestod av en fruktsallad på 4-5 frukter, nötter och russin. Och jag trodde det var supernyttigt och perfekt för mig. Men är det perfekt om man alltid har ont i magen?Min far dog av tjocktarmscancer när han var 52 år gammal. Jag har alltid känt en oro för att det ska drabba mig så i december gjorde jag en koloskopi. Fattar ni, gör man det frivilligt då har man ganska ont i magen...[caption id="1543"] Min lilla pappa, 50 år gammal, döendes i cancer[/caption]Koloskopin visade en perfekt tarm. PERFEKT. Inga tarmfickor, ingen läckande tarm, "lite trångt i svängarna" så läkaren men det var inte så konstigt eftersom jag är en liten person tydligen. "Se till att hålla igång magen bara" sa han när jag gick. Koloskopin räcker i tio år, vilken bonus. Jag kommer inte att drabbas av tarmcancer på minst tio år, yay!Men denna smärta? Vad gör jag nu tänkte jag när jag gick därifrån.Svaret var PROVA ALLT DU INTE HAR PROVAT REDAN!Jag har varit vegetarian, vegan, avstått gluten, socker, alkohol, mjölk, spannamål, majs, ägg typ allt på samma gång. Inget resultat för magsmärtan (men en massa andra fördelar såklart).OK, it's time for KETO. Jag har sneglat på keto i flera år men det kändes så tråkigt, så hardcore, så jobbigt. Hur går det då med mina chips? Min glass? Vad ska jag trösta mig med nu? En skiva salami? Jag som inte ens gillar kött... Sagt och gjort, från en dag till en annan tog jag bort i princip alla kolhydrater. Några enstaka hallon eller en jordgubbe, annars bara kött, fisk, ägg, olika sorters sallad, avocado, ost, grädde och en massa olika kålsorter.[caption id="1547"] Blomkålssoppa och grym ketosallad[/caption]Ett dygn efter jag påbörjade ketodieten tystnade min mage. Den sa tack. Den sa nu vilar jag. Nu återhämtar jag, återställer jag. Sen mitten av januari, inte ett ljud, inte en våg av smärta från min mage. Frid.Efter 30 år av magplågor har jag frid. Och gissa vad? Min mentala hälsa har gått i taket! Jag har kunna kliva av min antideppresiva medicin och känner mig faktiskt high on life!Jag kommer att dela mer men här är en första inblick i varför jag nu lever på en ketodiet. Jag tackar magen varje dag, den är så snäll med mig nu. Vi är ett team, magen och jag. Och vet du, det är värt varenda missad chipspåse i världen!Kram!Shama
