Jag är fri. Jag känner verkligen så, att jag är fri. Jag promenerade till kliniken på Sveavägen vid 11-tiden igår, skrevs in av en söt receptionist och fick en mysig morgonrock, tofflor, ett skåp att låsa in alla saker i och sen ut i ett stort väntrum. Jag valde en vilfåtölj och gjorde några sista stories på instagram. Sen väntan, sen ta blortryck och få smärtstillande. Sen väntan. I dessa mellanrum mötte jag Maria 64 år gammal som kom med sina implantat från 1992 i en plastpåse. Vi pratade i säker en kvart om vad hon hade gjort och hur hon mådde och om mitt och hur jag mådde. Så mjukt och kärleksfullt möte och vi önskade varandra lycka till. Mitt emot mig satt en kvinna i 45-års-åldern, vi pratade inte men nickade och log. Sköterskan Anna var fantastisk, snygga unga läkaren strålade av glädje, på den här kliniken var ingen trött och de kändes att de älskade sitt jobb. Sen kommer narkosläkaren och han skrattar gott när jag ber om en långsam sövning. Den hade han inte hört förut men jag inser att jag med mina nu 10 operationer är rätt rutinerad. Såklart sa han, det ska vi ordna.Sen är det dags. In på operation, jag minns nu att jag tog ett kort, och därefter lägga mig ned, av med rock, ut med armar sen narkos. Alltså, man förstår varför man knarkar och blir beroende, det är så trevligt! I typ 5 sekunder för sen säger de "Shama du kan vakna nu!" Tydligen pratade läkaren med mig på uppvaket och sa att allt gått bra men jag mindes inte så han kom tillbaka efter en timme. Han strålade! Han sa att det har gått SÅ BRA och de var hela! Inget implantat hade spruckit och de hade återigen gjort fel på onkologen. Det känns ju förfärligt att jag har gått sedan oktober och trott att jag har haft fullt med silikon löst flytande runt i kroppen. Men så tacksam! Läkaren sa "på riktigt Shama, detta är dag och natt för dig. Nu har du alla möjligheter att bli frisk och må bra igen! Och operationen var enkel, den tog bara 20 minuter och det så väldigt fint ut. Det kommer att bli så bra." Underbar läkare, underbar klinik, liten bricka med kaffe och frukost som när man födde barn kom och gud så jag njöt. Min glädjenivå var så stor. Och så fortsatte det hela kvällen, den lätthet och lycka jag känner är enorm. Jag passar i en liten byst, jag känner mig liten och nätt och söt. Och de implantat jag haft ser nu gigantiska ut och de får ligga i min garderob som en påminnelse om var jag har varit och var jag är idag. Nu vila. Det är svårt för mig jag vet inte hur man gör. Har försökt hela dagen men energin är hög och jag har inte ont. Men vila ska jag.Tack alla underbara för allt stöd. det spelar så stor roll för mig och för så många av oss som skäms för att vi har utsatt oss för detta och som faktiskt står helt utan skydd hos vården. "Du har inte cancer, vi kan inte hjälpa dig."Stor kramShama
